Saknar ord!

Idag kan jag inte skriva! Jag är arg, förtvivlad och jag skäms över att vara människa! Vi har i dagarna fått en historia oss till livs som gör att man saknar ord! Våldtäkterna i Bjästa! ....både dom som begåtts av en ung pojke och dom som upprepade gånger utförts av dom som ska vara dom moraliska väktarna i vårt samhälle! Kyrkan och skolan.
Vi har i vår mörka historia saker som vi idag fördömmer men har vi lärt oss någonting? NÄ!
Samma typ av förintelse, fördömmande och förföljelse pågår runt om oss!

Civilkurage! Finns det kurser i det? Vad händer med våra barn och ungdommar som inte får lära sig att kritiskt granska och ifrågasätta? Vad händer med vår roll som vuxna om vi inte tas på allvar ens av oss själva. Vad händer när vi bara skyller ifrån oss på det ena och det andra?
Vad händer med en flicka som våldtas och kränks och sedan inte får stöd av vuxenvärlden? Vad händer med pojken som våldtar och sedan hyllas?

Vad är det som gör att kärringar i bygden bildar sig en åsikt som bygger på vad bekantas bekanta har sagt? Jag blir så ledsen! Vad är det som har gjort oss så bekväma att vi väljer att tro att allt bara är en hämd från flickans sida och hon har spridit rykten om pojken pågrund av obesvarad kärlek. Jo..därför att det är bekvämare att tro så..vi vill inte tro att våra fina barn våldtar och kränker varandra! Vi måste alla ta lärdom av vad som har hänt och våga visa civilkurage även om det är obekvämt och att vi kanske måste försvara våra åsikter. Vi måste lära av den unga flickan som valde att stå ensam på den våldtagnas sida. Hon visste inte mer än någon annan men hon tänkte ...att det här kan aldrig vara rätt! Hon var inte rädd för att det kunde bli obekvämt! Min största beundran går till henne!/ak