En bra dag på jobbet måste man ju säga, fått en hel del gjort även om de inte märks direkt alla gånger. Finslipat lite, färdigställt och glaserat samt snackat lite om nya spännande ideér och uppslag. Inte alla gånger som allt går hem, men nästan, och försöka duger.

Det brukar lösa sej för det mesta, här är ingenting omöjligt, i allafall inte innan vi testat. Bättre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge, så sant så.

Apropå glasering så sitter jag här på Bruksgodset i spänd förväntan och hoppas få glänta på ugnsluckan innan jag far hem, lika spännande varje gång. Förstår lite grann hur alven Titania i Shakespeares "en Midsommarnattsdröm" ska ha kännt det då Puck droppade blommsaften i hennes ögon innan sömnen, som gör att hon för evigt blir förälskad och trolovad med den förste hon ser när hon vaknar. En sån gång kan man bara hoppas att det inte är en sork som står och trånar när man vaknar där i skogsgläntan, man kan bara gissa sej till hur ett sånt bröllopskort ter sej.

Lite så, som sagt, att öppna en ugn och då framförallt en glasyr ugn. Så nu hoppas jag förstås att det första jag ser är våra älskade alster och inget annat kvalster.

sussa gott/eriksson