Påsken är här och vi försöker att samla ihop alla ideer och planer för att lägga dom på jäsning under ledigheten! Vi kommer att ha stängt på Bruksgodset under Påsk helgen och vi ska njuta av ledigheten och ladda batterierna för den sista ruchen inför högsäsongen som börjar i Maj. Vi har utställningen på Murberget nu närmast i April och det ska bli så roligt!

Vi på krukmakeriet vill härmed önska er alla de bästa av dagar och hoppas att ni liksom vi får en härlig helg tillsammans med familj, vänner, nära och kära!

Ikväll håller vi keramikkurs och stickcafé och i morgon ska vi ut och "Påska". Det värsta är att man inte längre behöver klä ut sig .....det räcker att komma som man är!/ak

Toktrött igår, pigg och på alerten idag. Borde inte ha varit omläggningen till sommartid som gjorde att tröttheten slog ut i princip hela keramikverkstaden igår, men så var det, ett enda stort gäspande och gäspande bland oss alla och inget blev gjort.

Nej, förmodligen är det den långa och envisa vintern som tär , en tid som nu när allt ska kvittra, svalla och gro.

Hur som helst, idag är det andra tongångar. Pigga som sagt, och kreativt innovativa är vi som tusan, när vi idag provar nya spännande tekniker och applikationer med blandade materiel som ska brännas tillsammans, nya roliga och framförallt vackra sätt att dekorera på, gör att ugnsbränningarna framöver blir rena rama födelsedagar med nya läckra kreationer att lyfta fram.

Eller vad sägs om läckert kakel, fåtöljer för okyssta grodor och soffor för lata katter, blomglada ytterkrukor och bladglada fat, klåfingriga händer med strängar till drängar.

"Duscha din frächa cyklamenlekamen, blomlycklig och bladglad i vårt blom och bladbad ...our flower power shower!"/eriksson

År 1956 pågick Ungernrevolten, Marocko blev självständigt, den stora stormfällningen äger rum, och bl.a Mel Gibson och jag, Peter Eriksson föds.

Men i allt detta och mycket mer som händer och sker detta år, då Mel och jag för det mesta tyr oss till moderns varma famn, så visas Pablo Picassos målning Guernica upp på Moderna museét i Stockholm.
Målningen som är lysande inte bara som ett historiskt dokument av slakt och barbari, utan även i sitt starka uttryck och ställningstagande för demokrati, självständighet och den fria människans val.
Konsten har alltid och ska förhoppningsvis alltjämt fortsätta att visuallisera den samtid vi lever i på både gott och ont. Minns Emile Zola, Bob Dylan, Picasso och Pablo Neruda för att nämna några, så har det varit, så är det och så ska det förbli.
AnnaKarins blogg om Bjästatragedin är en sund reaktion från en vuxen som är lyhörd och ödmjuk och vågar ta ställning, och fullt ut delaktig i ett mångfaceterat samhälle, kan bara hålla med.

När jag nu sitter här och skriver så har det gått en dryg timme sen jag sett en annan stor konstnär och medmänniska, Tomas di Leva uppträda på Stortorget i Ö-vik, magnifikt och storslaget i det lilla formatet, med mycken kärlek och medmänsklighet.

Men så här i eftertankens kranka blekhet, kan vi väl de flesta, tycka att kommunen borde skickat honom till torget i Bjästa, där det verkligen behövs, och sjungit unisont:

"Vi har bara varandra...."/eriksson

Nu....kan jag skriva om igår!

Dagen började med en rolig ungsöppning och iordninsställande av bord och stolar inför quizen. Kan ni förstå att vi hade 93 bokade inför fredags kvällens samandrabbning i frågesport. Det är inte dåligt med tanke på att det kom en (1) bybo resten var tillresta!

o9oo Styrde vi bilen in till Ö-vik och där hade vi en träff med textilinredarnas Karin som bjöd oss att se hennes nya lokaler. Jätte trevligt! Vi har tillsammans med Karin fått förtroendet att skylta i Handelsbankens skyltfönster och nu var det dax att släppa in våren och färgerna! Sedan lyxade vi till det med lunch på stan. Den Italienska Gastronomica...Mmmmm!

Väl hemma dukade vi om i verkstans butik och satte färg även där. Sedan följde kökstjänst några timmar. Jag hade ett gäng på 8 personer som ville fira en födelsedag genom att få skapa i verkstan en stund innan mat och frågesport. Mycket uppskattat och roligt. Nån överraskade sig själv med att få ett bättre resultat än väntat och andra hade redan innan bestämt att dom inte kunde alls...så blev det.

När café och matsal fyllts till bredden var det dax att servera mat och jag fick återgå till kökstjänsten. Det är roligt att jobba dom här kvällarna men det blir ruskigt långa arbetspass. Efter att ha jobbat 0730 började fötterna tycka att det var nog vid 2220 tiden. Glada människor som uppskattar det vi gör gör det hela mycket enkelt och fötterna kan ju få vila idag!/ak

Saknar ord!

Idag kan jag inte skriva! Jag är arg, förtvivlad och jag skäms över att vara människa! Vi har i dagarna fått en historia oss till livs som gör att man saknar ord! Våldtäkterna i Bjästa! ....både dom som begåtts av en ung pojke och dom som upprepade gånger utförts av dom som ska vara dom moraliska väktarna i vårt samhälle! Kyrkan och skolan.
Vi har i vår mörka historia saker som vi idag fördömmer men har vi lärt oss någonting? NÄ!
Samma typ av förintelse, fördömmande och förföljelse pågår runt om oss!

Civilkurage! Finns det kurser i det? Vad händer med våra barn och ungdommar som inte får lära sig att kritiskt granska och ifrågasätta? Vad händer med vår roll som vuxna om vi inte tas på allvar ens av oss själva. Vad händer när vi bara skyller ifrån oss på det ena och det andra?
Vad händer med en flicka som våldtas och kränks och sedan inte får stöd av vuxenvärlden? Vad händer med pojken som våldtar och sedan hyllas?

Vad är det som gör att kärringar i bygden bildar sig en åsikt som bygger på vad bekantas bekanta har sagt? Jag blir så ledsen! Vad är det som har gjort oss så bekväma att vi väljer att tro att allt bara är en hämd från flickans sida och hon har spridit rykten om pojken pågrund av obesvarad kärlek. Jo..därför att det är bekvämare att tro så..vi vill inte tro att våra fina barn våldtar och kränker varandra! Vi måste alla ta lärdom av vad som har hänt och våga visa civilkurage även om det är obekvämt och att vi kanske måste försvara våra åsikter. Vi måste lära av den unga flickan som valde att stå ensam på den våldtagnas sida. Hon visste inte mer än någon annan men hon tänkte ...att det här kan aldrig vara rätt! Hon var inte rädd för att det kunde bli obekvämt! Min största beundran går till henne!/ak

Min mamma Kerstin

Nu ska jag bjuda på en bit av det som driver mej i livet - mycket privat! Men se det inte som en sorglig historia utan se det som en morot! För att det som drabbade min mamma inte bara ska vara just ett sorgligt öde måste det vändas och användas till en drivkraft.

När min mor var 50 år drabbades hon av en stroke. Somnade frisk och vaknade totalförlamad och utan tal. Så fick hon leva i 18år. Som en gråsten men med tankar och känslolivet i behåll. Hon kommuniserade via sina ögon- tittade uppåt för -Ja och nedåt för-nej. Hon var alltså helt utelämnad till omgivningens initiativförmåga och medkänsla. Som 14åring förstod jag inte vidden av detta helvete!

Min farmor brukade säga -Man får inte mer än man orkar bära. Hårt och obegripligt hördes detta mej. Men nu några år efter att mamma har gått bort kan jag se att det var så. Att kunna skratta att kunna skoja att kunna le genom floder av tårar...det gjorde min mamma. Istället för att bli bitter, deprimerad och innåtvänd accepterade hon det som var henne givet. Hon gjorde det bästa av det hon hade.. Hon orkade bära sin situation.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo..se var du är och vad du kan göra av det! Se möjligheterna och inte hindren. Ta möjligheten att utvecklas som människa när tillfällen ges. Både i det stora och i det lilla. Jag försöker att ge mammas öde en mening genom att i allt jag gör vara mej själv och stå för det!/ak

Allt vett sitter inte i ett huvud!

Det ska gudarna veta att det inte gör! Vad vore vi utan dom som finns runt oss? Vi har alla kvaliteèr som är värda massor och låter vi dessa verka tillsammans kan vi nå hur långt som helst. Idag har vi mätt upp för en ny vägg i verkstan och hittat gamla fönster och en dörr uppe på "lon". Gunnar kommer att hjälpa oss med sitt snickeri kunnande! Det ska bli skönt att få glasering och bränning avgränsat från det övriga!

I kväll är det keramikkurs och nu laddar vi med en värmande mustig vintersoppa, knäckebröd och en vällagrad prästost! Så fantastiskt gott!

Ugnen som jobbat i natt har levererat önskat resultat och nu ska vi fylla den med nyglaserade föremål för att få göra en ny ugnsöppning i morgon. Kaoset igår har övergått i en skön tillvaro med harmoni och ny kreativitet......se..vad bra det är att städa ordentligt!....Jag tycker fortfarande historiskt illa om att städa! /ak

När man som vi gjort de senaste dagarna, städat, gnott, spolat och till viss mån strukturerat, så infinner sig efter ett tag en rätt så behaglig känsla där kroppen gnetar på med sitt, men där huvudet gör sig fri och tanken får tid till annat.


Som att skala potatis och handdiska, skalet tas bort per automatik, disken görs ren likaså, och då far tanken iväg med annat godis.
Läste nämligen häromdan en bok om Henri Matisse, den fantastiske målaren och tecknaren som började studera juridik och jobbade som advokatbiträde, men fick vid tjugoårs ålder blindtarmsinflammation, och hans mor gav honom en målarlåda att fördriva tiden med, det tidsfördrivet blev till ett färgsprakande liv, och den presenten glömde han nog aldrig.

Min egen favorit som jag minns och har kvar, är ett tittägg som innehåller sagan om Hans och Greta, och som jag fick när jag var sex år, jättefin!


Nu behöver ju inte allt vara i prylform, en tanke, känsla, kram och medmänsklighet är en present god som någon, men nog har det hur som helst haft betydelse på både gott och ont, vad som getts och fåtts genom åren.
Vad vore Mozart utan sin fiol han fick av far, kanske ändå en Mozart, kanske inte. Sen tycker vi väl alla att Hitler skulle fortsatt att använda sin målarlåda, om än med katastrofalt resultat, men vi har då trots allt sluppit den stora katastrofen.

Men den största gåvan man ger, men inte vet till vem, är att donera ett organ. Och den största gåvan man får, från en okänd vän, är ett nytt liv.
För inte ska vi väl ödsla energi på att jävlas med varandra, när livet är tillräckligt tokroligt och spännande, fullt av överraskningar och underbara människor som man kan ösa presenter och pussar på, för som man säger :
"Att skriva ett kärleksbrev till sin älskade, är som att rita en skinkmacka när man är hungrig"./eriksson

Känner ni igen känslan av att armarna plötsligt har blivit jätte tunga. Händerna är faktiskt så tunga att dom släpar i marken och man orkar inte lyfta dom? När energin rinner ut i skorna och man blir aldeles matt! Så har jag haft det idag! Vi har städat, röjt, skottat.....i verkstan. Vi har i två dagar försökt att skapa någon slags ordning för att göra plats för en ny vägg och en ny ugn.

När det var som värst kunde man inte se bordsskivorna ens om man lyfte undan de två första lagren av saker! Men jag måste berömma oss - Helena, Peter och mej själv som faktiskt nu har hittat en viss struktur! Vi märker burkar och lådor. Vi kastar och sorterar. Det kommer att bli sååå bra när allt är färdigt! Hade jag varit ensam hade jag inte stått ut....jag hade intalat mej om att det skulle gå bra som det är och hittat många och övertygande argument. Jag, som inte tycker om att städa...alls, har aldrig haft det så välstädat, väl struket och välsorterat i mitt hem som när jag läste på vårdhögskolan!.....avancerad studieflykt! I verkstan kan man kalla det kreativt kaos.....

Det får vara ett kreativt kaos men det måste gå att spola golv, torka bänkar för att vi ska ha en hälsosam miljö. Stengods damm och glacyrer ska man ha respekt för! Tack till Peter och Helena som hjälper mej !/ak

Resans mål var att hitta en "ny"ugn med större kapacitet. Till min stora glädje och lycka fanns den på Högbobruk. Ett sprutskåp med tillhörande kompressor och pistoler ingick i köpet efter lite förhandlande. Jippppiiiiii!

Sedan firade vi med att ta en sväng till Stockholm....det var ju så nära! 25 mil enkel resa ! Men Peter E , Carin och jag tog chansen att besöka Liljevalls vår salong och Nordiska museet. Våren hade inte gett sitt avtryck i konsten som ställdes ut...den var depressiv! Om jag satt i juryn som har den delikata uppgiften att plocka ut dom verk som ska få vara med skulle jag nog ha försökt att hitta lite mer glädje och mer ljus. Men...det kanske är så att konst ska vara svår, tungsint och melankolisk för att vara bra. Tur att man får tycka som man vill! Min favorit är som jag tidigare nämnt den färgglade Chagall! Bilder - färger och former som man blir glad av!

Vi stökar om i verkstan för att välkomna den nya ugnen och nu är det rena kaoset ! Kanske vi skulle ha ställt ut röran som en installation på Liljevalls och kallat den ......Döden döden! Hi hi nu vet jag vad som inte stämmer!....vi har allt för roligt, det är därför jag inte förstår!/ak

Högbobruk, Sandviken, dit styr vi stegen idag för att titta på en större ugn. Jag hoppade glad i hågen upp ur sängen för att åka ner till verkstan och plocka ut gårdagens alster ur ugnen. Men glädjen byttes snabbt mot frustration och besvikelse. Ugnen stod och tuggade på 1080 grader. Den har alltså inte nått max temperatur. Glasyren kräver 1260grader för att smälta ut. Motiveringen att köpa en ny ugn ökar. Bättre start på Lördagen kan man få utan svårigheter. Jaha!...nu får jag hoppas att det går att bränna om allt med gott resultat. Ett par veckors arbete som över en natt kanske bara blir skit!

Nu blev det svårt att skriva så mycket mer! Man skulle kunna klämma iväg ett gammalt ordspråk! Lägg inte alla ägg i samma korg! /ak

Mina elever är frifräsare!

Mina elever på keramikkursen har många egna ideer som dom vill prova. Det är fantastiskt bra! Men!....jag tycker att det finns ett värde i att göra gemensamma projekt där vi alla utgår från samma plan. För att öva teknik och för att öva ögat och handen. Alla ska göra en handväska! Det är något som alla är bekant med på ett eller annat sätt. Vi kvinnor har ett mycket speciellt förhållande till handväskan vare sig vi vill eller inte. -Jag , personligen hatar handväskor! Det roliga är att av 9 i gruppen finns det inte en enda väska som är i närheten lik någon annan. Väskorna kommer att ställas ut i Handelsbanksfönstret i Ö-vik under våren!

Handen blev nästa uppgift! Att göra en hand i keramik. Knorr igen! Frifräsarna gillar inte uppgifter. Men som alla fröknar......vet jag att det kommer att leda till ökad kunskap i material och form.

Shrek...stavas han så ...träsktrollet? Hur som helst säger han - Träsktroll är som lökar, lökar har lager!

Jag gillar mina frifräsare!!/ak

När jag gick som lärling på Drejeriet i Östersund hade jag en läromästare vid namn Anders Stenberg. Han var i sin tur skolad på konst akademin i Peking. Anders var krukmakaren med stort K. Han satte en ära i att vara just krukmakare och inte keramiker. Målet med sitt kunnande var att kunna göra funktionella men vackra saker. Förena form, funktion och känsla. Om du är i Östersund ska du gå in på Drejeriet som ligger på Hamngatan. Tyvärr finns inte Anders kvar där men det är ett kollektiv av likasinnade keramiker och krukmakare som samsas i gemensamma butikslokaler. Under mina två år där lärde jag mej dom grunder som krävs för att sedan hitta sin egen väg.

Min favorit konstnär är Chagall. Jag gillar den där naiva stilen med rörelse och färg! Jag ville göra sneda koppar med naiva former. Anders sa -"att den dag som du kan göra hundra kinesiskt lika koppar har du rätt att välja att inte göra det!"

För att kunna måla en naivistisk bild med trovärdighet måste man först kunna måla en realistisk. För att kunna göra trovärdigt sneda koppar måste man först kunna göra raka koppar. Valet måste vara medvetet. /ak

STENGODS !

Stengods är benämningen på den lera som vi arbetar med på Bruksgodset. Det är en högbrännande , totalsintrad lera. Bränntempraturen ligger på ett spann mellan 1200-1400 grader. Den första bränningen som kallas skröjbränning 900-1000 grader görs i första hand för att man ska kunna hantera keramiken och glasera. Efter glaseringen sätter man ugnen och bränner ännu en gång. Glasyr bränningen anpassar men efter leran och glasyren. De glasyrer som vi arbetar med kräver en bränntempratur på 1260 grader. Vid topp temperatur smälter glasyren ut och bildar en typ av glasskärv. Leran sintrar och skärven blir tät och vatten beständig. Stengods lämpar sig bra till bruksföremål.

Människan har skapat föremål i lera i många tusen år. Att få vara ett led i den traditionen är en ära! Naturligtvis har tekniken och hjälpmedlen förändrats en del men jag utgår från de fyra grund elementen dagligen, på samma sätt som inkafolken gjorde eller stenåldersmänniskorna på sin tid! Jord, eld, luft och vatten. Formen på föremålen utgår från ett praktiskt behov och sedan kryddar man med skaparlusten att göra sakerna fina för ögat. Den gamla keramiken var smyckad med tecken, mönster och symboler som sedan har varit vägvisande vad gäller kulturer, religioner, tider och levnadsförhållanden. Helt fantastiskt! /ak

Tack och lov, nu börjar allt komma tillbaka som det ska vara med hälsan och kreativiteten efter några dagars sjuksäng. Under den tiden har AK legat i som en rem och kommit igång med våren och sommarens collection, drejskivan har roterat som den värsta torktumlare och det har bara poppat upp än den ena, än den andra kreationen från hennes stilsäkra sinne och krävande händer.

Så nu har man måst ta sig i kragen och visa framfötterna. Har lite ideér som ligger och gror, behöver bara rensa bort lite ogräs och vattna med lite näring så tar dom fart. Det är som sagt en del som är på G förutom att butiken ska fyllas upp rejält inför vår och sommar, och då helst med en blandad konfekt med "gammalt" och nytänk.
En stor fördel med att jobba i stengods är att vägen från tanke till handling inte är så särdeles lång ( såvida man inte ska dreja, och behöver ordningställa ), du har ditt material, lite handverktyg, dina händer och den geniala tanken och så kör du igång!

Det är då man oftast inser sin begränsning som hantverkare när ens kunskaper ännu är i sin linda. Hur vad det nu ? Tänkte jag stort, smått, kavlat, ringlat, högt, lågt, Rakubränd eller inte..hmhmmm, mycket på en gång, kanske dags att backa filmen, skissa lite och fundera en gång till med AK.
Brukar bli bäst så.
Allt tar sin tid, och en sak är säker, alla har vi varit små.



En lärare jag hade i måleri berättade en lärorik historia om konsten att inte konstra till det. Detta hände:
Det var femte och avslutande året på Konstakademien ( mejan ) i Stockholm, en vecka var till ända och Fredagkväll som det var så togs rödvinet och pilsnern fram i ateljeérna. Där satte de, min lärare och hans kamrater och skålade och sjöng, förändrade världsordningen och konstformer, och var fullt ut eniga om att de var utvalda till att uträtta storverk.
En av kamraterna var dock fortfarande kvar i sin Atelje och målade, samvetsgrann och noga som han var. Han var uppväxt i norrland i en gruvarbetarfamilj, och hade alltid haft matdosa med sig under de fem år han studerat på Mejan. Noga som sagt med allt, nyttjade vare sig sprit eller röka.
Nåväl, här sitter som sagt rödvinseliten och skrävlar när en av dom ropar in till norrlänningen och säger, -men du, vad säger du, vad handlar egentligen konsten om ?
-Jaa, säger han på bred norrbottniska, ja den är ju rolig å håll på me, å hadd ja veta de tidigare så hadd ja sökt för länge sen, men va fan, man blir ju liksom alldri klar mä´t./eriksson

Sikken helg, föchyld å nuvig å mycken host-host å sängläge, blev inget helgjobb som jag tänkt mig, tillråga på allt så missade MODO slutspelet, fel låt vann i Melodifestivalen för att inte tala om Holmenkollen..
En fiaskohelg om man får tro såväl medierna som alla åsiktsmaskiner som levererat på insändare och bloggar.


Fiasko, fullständigt misslyckande eller platt fall om man vill säga det så, är ett i dessa tider rätt så uttjatat begrepp. Jag menar, var går skiljelinjen mellan fullständigt misslyckande och ett misslyckande, inte vet jag, men alla har vi väl haft ett platt fall eller....
I dagens mediabrus när allt når oss på nolltid så har vi blivit rejält luttrande både vad gäller det ena och det andra, så man frågar sig vad det är som ska få en att hoppa till och förfasas och förvånas, väldigt lite.


Förr var fiasko ett uttryck synonymt med någon nymodighet man inte förstod, kubismen, bilismen, kläder, musik, m.m. Numer är det ett mått på hur man skött sig.

Konsten och naturvetenskapen har alltid fått klä skott när det gäller utformning och utveckling. Många är de historier om fiaskon, oförståelse, brist på och oförmåga att tillgodogöra sig nytänk och nymodigheter.

Fiaskonas fiasko sägs vara urpremiären av Stravinskijs Våroffer i Paris 1913. Dels för den nydanande musiken som inte var av denna världen, den bytte taktart 150 gånger på slutet.
Sen den ryska baletten ledda av den ryske koreografen Nizjinskij, vars dans och dräkter är nog så kontroversiella idag. Som grädde på moset gjordes scenografin av dåtidens nydanare inom konsten, som ansågs som fiaskon redan innan denna föreställning. Publiken skrek och slet varandra i håret medan Nizjinskij höll takten åt dansarna som inte hörde musiken, Stravinskij lommade hem oförstående och sårad, balettmästaren Djagilev gnuggade händerna enligt devisen "all publicitet är bra publicitet". Föreställningen las ner efter 6 ggr, resten är historia som man säger, den som ändå fått sett på DEN premiären.
Är vi sen förvånde att allt detta ovan räknas till de stora mästerverken och som bidragit stort till att utveckla konstformen.

Krävs mod,uthållighet och en stor portion självkänsla för att åstakomma dylikt, full av beundran för dessa nydanare som stått pall för belackare och förståsigpåare.
För som Coco Chanel, Stravinskijs älskarinna och själv enastående nydanare lär ha sagt:
"Eftersom vi har allt i huvudet, gäller det att inte tappa det."/ eriksson

Jag har så länge jag kan minnas spenderat vecka tio hemma i Jämtland. Men inte i år! Därför sitter jag nu vid drejskivan och upp flyter barndoms minnen.

När vi var hos farmor och farfar var det fest när man fick gå ner i källaren och välja en läsk! Källartrappen var brant och smal och källarlukten lite otäck. Längs väggarna hängde farfars nät och fiske prylar, gamla snickarbyxor och pappas gamla bortglömda gympapåse fylld med stenkulor, påsar med farmors matt-trasor. När man kommit ner för trappan stod där en back med läsk på golvet bland syltkittlar och glasburkar. Pommac, loranga, sockerdricka, trocadero, fruktsoda, syd och portello. En outtalad regel var att man fick aldrig ta den sista fruktsodan. Den regeln var självklar bland kusinerna fast vi inte visste varför...det var bara så.

Det är nu två år sedan jag fick veta varför! Den skulle farfar ha när han skulle bjuda farbror Erik på grogg. Jag såg aldrig min farfar dricka sprit så det var konstigt! Men min bror som är smartare än jag visste att den groggen intogs med hjälp av kaffekoppar ute på vedbacken efter ett lyckat fiskafänge eller när vedtraven skulle inspekteras. /ak

Förstagångs upplevelser!

Min svärfar, som är en väldigt klok man brukar tala om att man i tidig ålder har livet fyllt av förstagångs upplevelser. Med åren blir det längre och längre mellan dom tillfällen då man får nya. Så är det väl.....men dom gånger det händer är det spännande! När man är barn bara händer det och man tänker inte mycket på det! Har du haft någon förstagångs upplevelse senaste veckan? Tänkte du på att det faktiskt var så? Agnes, på bilden...äter frysta hallon för första gången och upptäcker att det är kallt och ganska syrligt! Jag blir glad av bilden och tänker att jag har så många förstagångs upplevelser kvar! Det är första gången jag får vara med att ställa ut på ett museum...nu i vår! Det är första gången familjen är och åker skidor utan att jag är med(hemma och jobbar ikapp).

Vissa förstagångs upplevelser är tunga att bära och man önskar att dom skall stanna därvid. Sorger och smärtor. Andra önskar man att man kunde ha som första gångsupplevelser flera gånger. Det är ett fantastiskt liv vi har att förvalta!

Idag har jag kommit igång med drejningen och siktar på en arbetsdag även i morgon lördag. Våren lockar till att dreja krukor att sätta dom vintertrötta pelargonerna i. Vi kommer att vara med på en trädgårdsdag på torget i Ö-vik. Skalbaggar, fågelbad, skulpturer, krukor, kakelplattor, soffor för trötta grodor att få vila i.....vi kommer att ge alla trädgårdsintresserade nya ideer och inspiration. Att vara med på detta är också en förstagångs upplevelse! /ak

Jag lyssnar på storytel genom lurarna på min mobiltelefon. Det är en fantastisk uppfinning detta med ljudböcker! Jag som älskar böcker kan "läsa" när jag går ut med hunden, när jag drejar och grejar....när helst jag har lust! Man kan söka på författare, titel eller uppläsare! Hitta sina favorit uppläsare är inte så svårt.

Postcardskillers, Lisa Marklund har jag nyss "läst"ut och nu har jag hittat en underbar bok som passar mej såååå bra. Svinhugg- läses av en tonedalska och susanne Alfvengren. Riktig norrlänska och gutemål i en fantastisk kombination. Det var nytt för mej att man använder två som läser.

Mamma läste mycket för mej när jag var barn och det med inlevelse och olika röster. Det kanske är därför jag tycker att det här är så himmelskt. Den här senaste boken blir som en radio teater. Om du tycker om böcker men som jag inte hinner sitta och läsa så mycket som du skulle vilja så är det här chansen! Flera alternativ av abonnemang finns att välja bland. Alla typer av litteratur finns även språkkurser. Man kan gå in på Storytels hemsida och se om den mobiltelefonsmodellen man har passar för storytel! Lycka till/ak

Sommaren som komma skall!

Visst drömmer man nu om sommaren som skall komma! Salta bad, klippor och sool eller stilla regn som följs av frisk luft med lyft! Mmmmm det är så underbart att leva i ett land där vi har flera årstider så att man får längta än hit och en dit! Att längta är bra! Jag tror att den dag då jag inte längtar då får jag problem. Det handlar inte om att inte vara nöjd där man är utan lusten till livet i alla de färger och former. Utan brasket känns inte slasket så intressant och utan slasket uppskattar man inte dom torra vägarna lika mycket. Det ena behövs för att det andra ska kännas intressant. Att jobba i en verkstad innebär samma sak. Utan dom där dagarna med noll inspiration kan man inte heller få dom där dagarna fyllda med ideer och skapar lust!

Nu kommer mina keramik elever-kurs i kväll! Tack Jenni som tagit sin 11veckor gamla dotter med sig idag! Man kan aldrig snusa för mycket på sånna små!!!!/rask

Vad kom först..hönan eller ägget?

Jag har idag ägnat mej åt att måla knappar! Smått och pilligt...inte min grej! Men ibland måste man utmana tålamodet en aning. Vi har stickcafé varannan onsdag och jag är så inspirerad av vad alla duktiga stickerskor krierar. Så mycket faktiskt att jag nog har köpt mest garn av alla trots att jag inte kan sticka! Glad i hågen stickar jag dom enklaste saker bara för att jag vill. Avanserade mönster, tröjor och annat är bara en dröm väldigt avlägset. Men vad kan jag då???? Jo, jag kan göra fina knappar/dekorationer som man kan sy fast på det man har stickat! Därför har jag målat knappar idag! Mina enkla stickade alster ska få chansen till ett lyft. Man ska göra det man är bra på!

Somliga går i trasiga skor.....jag är dotterdotter till en skomakare. Att bli vid min lest har blivit mej en last. Ibland önskar jag att jag hade mer tid att pröva nya material och nya tekniker så att jag kunde utöka mitt kunnande. Tyvärr ligger det för mycket i tuben för att jag ska kunna göra för mycket utsvävningar. Om någon ville ge mej ett år med möjlighet att lära mej svetsa, smida, tälja i trä, måla i olja, väva och sy, tova m.m. Tänk om alla vi som drömmer om det bara en dag mötte någon som sträcker fram handen och säger -varsågod, du får ett år! Naturligtvis ett år med lön och obegränsat med material att arbeta med! .....man skulle nog inte få någonting gjort...var skulle man börja!?/ak

Slit-åren flåsas nu i nacken av en ny kreativ vind med nya möjligheter. Januari visade att det är nu det händer....det som vi har jobbat för hela tiden! Nya chanser serveras nu tack vare att vi hela tiden utgått ifrån ...att det är det här vi vill..det är det här vi tycker är roligt. Det har inte gått en vecka än på det nya året som vi inte har fått nya utmanande erbjudanden.


Mitt hjärta sjunger! Vi är inne i en mycket spännande tid!


Solen skiner och ljuset är tillbaka. Det kan inte bli så mycket bättre....fler timmar per dygn kanske! Barnens sportlov ger även mej tid till reflektion. Var ska man börja? Ett kreativt arbete som mitt kräver en del inspirations utrymme och inte fullt lika mycket planerande. Men nu börjar det vara på sin plats att planera för att få ut max av den tid jag har fram till sommaren. Inte så enkelt när jag råkar vara en person som är starkt beroende av lust! Blir det ett måste blir det genast mycket svårare att få ur sej det som man har tänkt. Angenäma problem kan tänkas! Kunde ju vara tvärt om! ...att det inte fanns nått alls att göra!


När vi öppnade Bruksgodset fick jag höra att vi var idioter och att det aldrig skulle fungera......det är nu vi kommer att visa att dom som sa och tyckte det hade fel!....Vill man så kan man....det gäller att följa sin övertygelse!

Snösmälta, takdropp, solstrålar, blå himmel och nyanser av grus, kan detta vara sant och kan det vara möjligt, ja, jag sticker ut hakan och säger, VÅREN ÄR HÄR!!!

En god vän till mej har storspoven som riktmärke, när den första spoven dyker upp, så har enligt honom våren kommit, långkalsonger av, snöskyffel in och trädgårdsmöbler ut.
Hur än det är, så blir ju allt så mycket enklare, skönare och lättare i tillvaron, plus allt det vackra som blommar upp i rabatter och på badstränder, jag bara gillar våren och älskar sommaren.

Fram med flipp-flopp, solbrillor, svalkande drycker och enkel klädsel, sen ..., ut å njut....:)

Några veckor kvar tills dess, men som sagt, en dag som denna kan man ju tillåta sig själv att vara euforisk, i den för stunden bästa av världar..:)
Annars är väl allt som vanligt, vilket på Bruksgodset alltid ses som en positiv företeelse. Ulrik sitter intill mej och skissar på Godsets nya projekt, som blir, om allt går som det ska, en ledstjärna för företagare runt om i länet.
AK och Helena har ett stickningsprojekt på gång ute i vårsolen, på deras alster ska sedan AK:s keramikknappar appliceras, fint va!!

Avslutningsvis bjuder jag på en mycket fin VÅRdikt av allas vår August S.

Välkommen åter, snälla sol, som jagat nordanvinden,
nu har du sovit sen i fjol och vaknar röd om kinden.
Värm upp vår jord, så växer råg och fyller bondens lada.
Värm sund och vik och vind och våg, så får vi gå och bada.
Välkommen åter, snälla sol, lys över land och vatten :
Nu klingar sång, nu stäms fiol, nu dansas hela natten.

Vårpuss på er alla/eriksson

Tillbaka till bloggen efter två dagars uppehåll, det är mycké nu som är på gång och är skoj i en tid när fiskarnas tecken råder, längre dagar, solen tittar fram och allt känns som om vår och sommar inte är så där väldans långt borta.

Idag börjar vi nysta tag i just sommarsäsongens produktion, med nytänk kring handhavande och estetik, en alltid lika spännande utmaning att brainstorma, pröva teorier i praktiken och vara kreativ med ett ständigt öppet sinne.

Sir Henry Royce ( han med lyxbilarna ni vet...), sa en gång: "Ta det bästa, och gör det bättre, finns det inte, designa det ! "

Avslutningsvis ett Jättegrattis till allas vår egen AnnaKarin som fyller år idag, en evigt ung jämtlandsbrud med hur mycket kreativitet som helst i bagaget som hon ger uttryck för i sitt konstutövande, lyckliga vi som får jobba tillsammans med henne. Hurra!Hurra!Hurra!Hurra!

Titta bara på den underbara teckningen som AK:s dotter Elin har gjort, det är kärlek det..:), det råder liksom ingen tvekan om vad AK sysslat och talat om den senaste tiden./eriksson

En bra dag på jobbet måste man ju säga, fått en hel del gjort även om de inte märks direkt alla gånger. Finslipat lite, färdigställt och glaserat samt snackat lite om nya spännande ideér och uppslag. Inte alla gånger som allt går hem, men nästan, och försöka duger.

Det brukar lösa sej för det mesta, här är ingenting omöjligt, i allafall inte innan vi testat. Bättre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge, så sant så.

Apropå glasering så sitter jag här på Bruksgodset i spänd förväntan och hoppas få glänta på ugnsluckan innan jag far hem, lika spännande varje gång. Förstår lite grann hur alven Titania i Shakespeares "en Midsommarnattsdröm" ska ha kännt det då Puck droppade blommsaften i hennes ögon innan sömnen, som gör att hon för evigt blir förälskad och trolovad med den förste hon ser när hon vaknar. En sån gång kan man bara hoppas att det inte är en sork som står och trånar när man vaknar där i skogsgläntan, man kan bara gissa sej till hur ett sånt bröllopskort ter sej.

Lite så, som sagt, att öppna en ugn och då framförallt en glasyr ugn. Så nu hoppas jag förstås att det första jag ser är våra älskade alster och inget annat kvalster.

sussa gott/eriksson

Så här känner vi oss inte! Överlägsen sur och grinig!

Vi startar den här veckan med en känsla av ödmjukhet. Det är inte den sämsta av känslor en Måndag! Den här veckan ska en del projekt startas upp och en del andra avslutas. Vet ni känslan man har när man läser en riktigt bra bok och man vill att den aldrig ska ta slut. Så kan det vara med projekten. Man vet inte riktigt när eller hur man ska avsluta....Nu är vi inne i en period där projekten bara fylls på och tar nya svängar hela tiden. Det ena leder till det andra och det tredje...väldigt tillfredsställande!Har fått intressenter vad gäller våra två större projekt och det känns alltid bra.

17April öppnar utställningen på Murberget- Krona och krans. Gör en vår utflykt dit och låt er drabbas av samma känslostorm som vi gjorde. Vi kommer att leva på ångorna hela den här veckan ...jag lovar. Helena blev så drabbad att hon ligger hemma idag...kram på dej!/ak