För vem skapar vi?

För vem skapar vi i verkstan? För vem gör vi det vi gör med liv och lust? Inte helt lätt att utröna! Skapandet kanske finns där för sin egen skull och det borde räcka så! Ja, jag vill nog tänka att det faktiskt är så! Det är sällan som jag ser någon fysisk person i slutet på mitt skapande eftersom jag har svårt med beställningar. Beställningar har en kvävande effekt på mej och därför brukar jag inte ta emot dom. Rent ekonomiskt är det inte så smart men sånn är jag. Det som händer är att det blir ett måste och då infinner sig inte lusten alls!

Att fritt utan styrning plocka , välja och vraka bland ideér och former är det som ger energi och kraft. Förhoppningen är att det ska komma någon som blir glad av mina alster som vill betala för dom så att jag rent ekonomiskt ska kunna fortsätta.

Att få äga och förvalta arvet och hantverkskunnandet är en gåva som ibland är lätt att bära men den kan stundtals också vara tung. Man kan ramla ner i prestationsgropen och det kan ta en stund att ta sig upp men har man väl varit där vet man att det går. /ak

Måndag morgon! Ny vecka nya oskrivna blad! Jag sätter mej här redan nu denna tidiga timma för att samla mod att närma mej allt jag har för avsikt att hinna med den här veckan.

Att se på dagarna som kommer som oskrivna blad blir så tydligt nu när vi skriver om vad som faktiskt har hänt. Det borde alla göra! Vissa dagar kan det kännas som om man inte fått någonting gjort...men det kanske är så att man har fått massor gjort men inte just det som man hade planerat. När man sätter sig ner och skriver kan man summera dagen och se svart på vitt!

Solen skiner idag och Agnes fyller åtta år! Det innebär att vi flyttade hit för åtta år sedan och det är knappt man tror att det är sant!Det är sex år sedan som Bruksgodset slog upp sina dörrar.

Agnes är vårt fysiska bevis på när vi startade vårt nya liv på landet. Åtta år av stora händelser många första-gångsupplevelser! Vi människor lever i cykler och jag har inte räknat ut hur långa dessa cykler är men det kan vara så att de har en längd på nio år! Har du tagit ett steg bakåt och räknat ut hur dina cykler ser ut? Hur som helst så är det spännande att leva!/ak

"Vatten, bara vanligt vatten....", sägs det, bl.a av Robban Broberg.

Hur som helst, så har jag snubblat över några artiklar om vatten. En fascinerande läsning om liten tillgång, slöseri och framförallt orättvis fördelning. Ett ex, 7,8 miljarder vatten går åt per dag att vattna USA:s alla golfbanor, medans 46 procent av världens befolkning saknar rinnande vatten i sina hem.
Det finns heligt vatten, skitigt och kallt, varmt och exotiskt, fruset och vigt och på hur stora ytor som helst. Grejen är väl den att det är alltför vanligt i vår vardag med rinnande vatten, och det är inte vi som är ett dugg viktiga för vattnet, utan det förhåller sig precis tvärtom.

Återupptog drejningen här i veckan efter mycken om och men, har haft stor respekt för den där snurrande skivan, då jag vet av erfarenhet att allt hantverk i sin linda, kräver diciplin, envishet och tålamod.
Och apropå vatten, så använde jag en hel del i min nybörjardrejning, jämför med AK som använder väldigt lite och ändå åstakommer så mycket mer, känsla det.
Har drejat lite förr, så helt omöjligt ska det väl inte vara , plus att jag har en lärare av rang i AnnaKarin, kunnig och konsekvent, och lite lagom bitsk sådär. Har lovat mej själv, och nu får ni skriftligt på det, att till midsommar ska jag kunna centrera lite större grejer, övning ger färdighet. och då ni !!!

Avslutar med en go historia : Kal tog med sig sin vän Osborn ut på en båttur i öppna havet. Efter en stund av häpnad och respekt så säger Osborn; - men Herregud så mycket vatten !
- Jojodu, säger Kal, och då har du bara sett det översta./eriksson

En givande dag är till ända! Jag har ägnat dagen åt att bygga sjöborrar! Vad annars kan man vilja ha i sin trädgård? Vi ska delta i en trädgårdsdag på torget i Örnsköldsvik den 29 maj. Vi försöker nu att hitta nya former för att förgylla våra ute miljöer.

Jag tror på sjöborrar i olika storlekar och gärna rakubrända. Peter tror på små soffgrupper som ger grodor och andra möjlighet till vila. Helena har sett möjligheten att ge dom med icke gröna fingrar möjlighet till en evigt blommande trädgård med hjälp av blommor i keramik.

Vi kommer hur som helst att ge alla en chans att skapa en väldigt personlig stil i det gröna utan att ta till trädgårdstomtar och flamingos!

Det som göms i snö........det är dags att städa bort spåren efter vinterns aktiviteter. Gammalt granris , marscall hållare , eldfat och annat. Vi ser fram emot en städardag i morgon.

Planerar för sista aprils trubadur kväll med brasa i byn! Det ska bli mycket trevligt och jag ser fram emot att välkomna våren och sjunga drivorna ut!/ak

På grund av omständigheter som var för sig är av komplicerad natur och svåra att redogöra för och som i sitt komplexa sammanhang är helt obegripliga och därför meningslösa att försöka namnge måste det här upphöra nu!

Det här var en av de skrivna lappar som David Batra samlat i en bok vars namn är:
Den som inte tar bort luddet ska dö! Om ni inte har den boken i er ägo säger jag bara...köp den! Om man behöver skratta en stund är det bara att läsa några lappar ur boken! Om man någonsin har varit bosatt i ett hyreshus med gemensam tvättstuga känner man igen lappsystemet och plötsligt minns man .......många roliga lappar.
Jag var i Stockholm och vi sökte ett lunchställe. Jag och min kompis passerade ett ställe med en gatupratare med texten....

Dagensrätt
Lasagne med
feta grönsaker
65kr

Jag vet inte om man blir så sugen!? Naturligtvis var det lasagne med fetaost och grönsaker.
Mitt exemplar av Batras bok är helt sönder bläddrad så jag måste skaffa mej en ny! Boken är en perfekt present om man vill göra någon glad!/ak

Vem avgör om konst är konst och vem avgör om den är bra eller dålig?

Det ligger i betraktarens öga brukar man säga!

Peter och jag hade en utställning tillsammans med en fotograf för två år sedan. Vi bjöd in öa för att titta på utställningen.
De skickade en sommarvikarie med kamera på magen och med ett antal universitets poäng i bakfickan. Han intervjuade oss tre tillsammans och vi visade runt och berättade om vad vi skapat och tankarna bakom.
Dagen efter fick fotografen stort utrymme i tidningen och det var fantastiskt rolig....men reportern hade inte med ett ord bemödat sig att kommentera Peters och min keramik! Han nämnde den inte alls. Han skrev inte ens att det vi gjort var skit! Fotografen tyckte att det var ytterst märkligt och tog väldigt illa vid sig å våra vägnar så han ringde upp öa. Det svar han fick var förbryllande!.....reportern ansåg att keramik var ingenting som folk var intresserade av därför behövde han inte kommentera den.
Jaha!!! Tänk att vara så duktig...att man kan sortera bort två av tre utställare i ett repotage om en utställning så att folk själva slipper avgöra om dom är intresserade eller inte! Så snällt!

Nu råkar jag veta att den här såkallade reportern sedan skulle starta nån slags stand up klubb och det skulle jag vilja kalla humor! Men det är klart...han vet säkert exakt vad folk tycker är roligt och inte! Jag hoppas att han använder sitt skarpsinne även i det projektet./ak

Aldrig på en Söndag !

Allt började med att sol och vackert väder lockade mitt nyfikna sinne ut på kulturella äventyr. Så ut i friska luften, ett djupt andetag och så styrde jag kosan mot kulturhuset (f.d Rådhuset ), hade nämligen hört och läst att en lokal jazzgrupp uppträdde med början kl.13 på musikplanet.


En alldeles lysande start på en Söndag, först spisa lite jazz, sen en internationellt präglad buffé våningen under där Örnsköldsviks inflyttade världsmedborgare samsas om att ge oss kulinariska mästerverk från jordens alla hörn. Bestämde mej tidigt för en moussaka med vindolmar och ett glas Retzina.
Nåväl, mätt och belåten på musik och mat, tog jag backen ner, styrde in på Nygatan, numera känd som gallerigatan, ett ställle som sjuder av liv, rörelse och kreativitet.

Gav några spänn till en gycklargrupp som utförde ett makalöst halsbrytande balansnummer, ja tänk vad dom kan. In på ett galleri (det finns några att välja på som sagt ) där det var en samlingsutställning med krukmakare från hela Norrland, fantastiskt fint.

Iväg igen och nu till museét, en kaffe latte i allmogebaren och så måste man passa på och göra ett alster i form av blyertsteckning, dom hänger nämligen upp teckningarna på väggen en vecka. Utställd en vecka på museum, inte illa av en glad amatör.

Oh, vad jag älskar den här staden, finns så mycket att göra och vara delaktig i om man är musikaliskt och konstnärligt intresserad, tycker faktiskt lite synd om alla idrottsintresserade, men deras tur kommer nog också.
Så till mitt sista besök för dagen, men det jag mest sett fram emot. Dom fantastiska konstnärerna på Kulturfabriken har Söndagskroki med nakenmodell för såväl allmänhet som konstnärliga yrkesutövare, jätteroligt, och hjälp får man.
Lommar lite senare hem till Dalgatan, helt slutkörd i kropp och själ, men överlycklig över alla möten och intryck som berikat dagen.

Somnar men vaknar, somnar om och inser att i drömmarnas värld är allt möjligt, men föga troligt./eriksson

När Marcel Proust skrev sitt livsepos "På spaning efter den tid som flytt", så sägs det att allt tog sin början när han i sin övre medelålder smakade på sin barndoms favvokaka "Madelenekakan", och allt blev till bilder och ord i ett liv som saknar motstycke i litteraturen.

Nu har vi ju här på Bruksgodset så fantastiskt goda maträtter och bakverk, och jag ska i ärlighetens namn säga, att det första jag vill vi ska göra på morgonen är att börja med kaffe å kaka. Med risk för att AnnaKarin och Helena tycker att jag ordbajsar, så ger kaffestunden en ro och smakupplevelse och en inspiration utöver det vanliga, som jag tror Marcel kände när han tuggade på Madelenekakan.


Så mer fika åt folket, och vilket ställe må vara bättre än Bruksgodset på detta, där kreativiteten i såväl kök som keramik, ger alla våra sinnen möjlighet att skapa vår egen verklighet, när vi tar den historiska tuggan.

Nu är det en så där cirka tolv timmar kvar inan vernissagen på Murberget börjar, när jag nu sitter här och plitar ner dessa rader.
Och jag vet kära vänner, att vid någon stund vid något tillfälle, så har jag, AnnaKarin och Helena smakat något speciellt som Anna bakat, en stund innan jobbet, när morgondiset lagt sig och solen stigit glad och gul.


Då lär någon av oss ha sagt, det smakar bröllopskaka...,det smakar kanske brud eller brudgumm.
Neej, säger vi unisont, det smakar något värdigt, vackert och odödligt, man tänker och känner en oemotståndlig ÅNGERMANLANDSBRUD.../eriksson

Våren är här!

Nu droppar det och smälter. Våren är kommen och man känner sig pigg och förväntansfull. På Lördag är det vernissage 14oo på Murberget. Alla med nyfikna sinnen bör komma!

Med fjärilar i magen skjutsade vi ner bruden i bil och hoppades att hon skulle få en trivsam plats på utställningen! Vi möttes av fullt sysselsatta människor som gjorde allt i sin makt för att skapa en spännande utställning. Trä, textil, smide och keramik. Gammalt och nytt i en salig blanding! Det finns så många fantastiskt duktiga människor som skapar med händerna ur fantasin med traditionen i ryggen.

Idag har den nya ugnen installerats och provkörts! Vi bygger fläktsystem och monterar dragskåp. Man lockas till nya ideér och nya former när ugnen ger nya utrymmen! Ibland kan jag inte fatta vad lyckligt lottad jag är som får förverkliga min dröm år efter år med en egen verkstad! Lite nypa sig själv läge är det! /ak

Idag har den nya ugnen landat på gården tillsammans med tre sj-pallar fulla med grejer! Vi har packat baxat , lyft och stuvat! Hälften av grejerna vet vi inte ens vad man ska använda till! Det är råmaterial till glasyrer och oxider för infärgning. När alla sommarens saker står snällt på hyllorna ska vi inventera och ge oss tid att laborera och exprimentera.


Det var med respekt och stor vördnad vi plockade bland dom saker som kom från Högbobruk.
Jag köpte ugnen och sprutskåpet av en kvinna vars krukmakarman dött.
En hantverkares verktyg och material som jag nu ska förvalta.
Med glädje kan jag tänka att jag nu ändå får föra hantverkstraditionen vidare och att den här mannens verkstad får ett fortsatt liv hos oss här. Det hade kunnat hamna på tippen eller blivit stående på vinden.

I morgon kör vi ner till Härnösand för att installera bruden på Murberget! Nu är jag så trött och jag har drabbats av intrycks kolaps efter dagens händelser. Jag avslutade dagen med att förevisa vår verksamhet för ett gäng engelska besökare. Brittisk engelska när den är som bäst(värst!) dialekter och höghastighets pratande! Min hjärna kokade och tungan krullade sig i munnen till slut. Jag har dock lärt mej att jag kommer rätt långt med min engelska och med hjälp av kroppsspråket klarar jag det mesta! Jag kommer alltid att tala bättre engelska än vad dom talar svenska!!! Hi hi det är bara att lägga ifrån sig sin prestationsångesten och prata fritt och fel...helt ok! /ak

I dag var en märklig dag, fullt av nya input, nya material, en sorts positiv stress blandad med nyfikenhet, avsaknad och lättnad.
Talar förstås om en gammal ugn som gjort sitt, en brud som ger sig ut på äventyr på Murberget, en ny ugn med alla nya friska ideér och konstnärligt arv den bär med sig och som vi på Bruksgodset med glädje ska göra allt för att förvalta.
Märkligt som sagt, bara en dag på jobbet, men ibland gör dom avtryck och ger en speciell känsla man bär med sig hem, en känsla av totalt arbete för kropp och själ, och det enda man kan visa upp är sig själv, en öm kropp, som är tom i sinnet, men med ett leende på läpparna.


Jag är glad idag, av många skäl, men trött och längtar till bädden, den ser inbjudande ut, men först en godnattdikt;


"Dagen idag är en märklig dag. Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer, den kan inte få mer innehåll än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om, men dagen idag har du.
Använd dig av det.
Idag kan du glädja någon, idag kan du hjälpa en annan.
Dagen idag är en märklig dag.


DEN ÄR DIN."/eriksson

Livets mening är att vara länken mellan det förflutna och framtiden, att ta vara på det från förr, förädla det och föra det vidare till nästa generation, som någon vis person lär ha sagt, och visst är jag beredd att hålla med.
Jag har nämligen tillbringat påsken hos min mamma och blivit ompysslad och omsorgsfullt matad med nostalgi, bokstavligt talat. Hemlagade kåldolmar, isterband och stuvad potatis samt otaliga recept från en svunnen tid tycks det, men som ändå inte är alltför avlägsen.

Samma sak upprepas nästan var gång jag besöker henne, fotografier, recept och dagböcker varvas med den bästa husmanskost och minnen dyker upp kring allt och alla.
Och på något sätt är det som om jag, Peter, inte förstått förrän nu vad jag ska ta in, behålla, förvalta och föra vidare. En tanke som inbegriper det mesta faktiskt.


Själv tycker jag om att laga mat, vilket inte är detsamma som att ha den rätta känslan.
Men en sak har jag nu lärt mig, och det är att dela med mig av den kulturskatt husmanskosten i själva verket är.

Här på Bruksgodset är vi lyckligtvis begåvade med kökspersonal som kan historien och dessutom har förmågan att göra den rättvisa så till den grad att gomseglet inte räcker till och smaklökarna vibrerar.
Så nu passar jag på och lämnar över nästa bloggsida till Anna Ulander, det är på tiden att hon delar med sig av allt hon kan ( utan hemlisarna förstås ), jag säger bara till alla gomsegel, ta er i akt och skota in.

Så var stolt över edra mödrar och deras maträtter, för det finns ju bara ett vackert barn i världen, och varje mor har det./eriksson

Kringel krokar och snirkeli snorkar!

Firar påsk med buller och bång !! Barn och vuxna om vart annat. Vi är lika många vuxna som barn. Förr levde man så här i alla gårdar...flera generationer under samma tak. Vi gör allt tillsammans och kunde jag samla all kreativitet i en påse och under året plocka fram en smula nu och då så skulle jag fylla mina dagar så lätt. Det bor så mycket i en treåringshuvud..utan ramar eller givna former. Lika mycket bor i en 72 årings huvud som bygger på erfarenhet och kunnande. En 9årings huvud där erfarenheterna och kunnandet lappas och lagas av fantasins magiska krafter!

Yr av tanken på all den kraft som finns inom oss! Nu ska här byggas snöskulpturer över hela gården! En vuxen och ett barn i varje grupp. Har vi snö får vi väl göra något roligt av det.

Vi skulle bo så här jämt! /ak

Ännu en dag i verkstan och ugnen hade tickat på hela natten och gett ett högst oväntat resultat! Temperaturkännaren hade fått fnatt och ugnen hade gått upp i 1400 gr och haft en utgämningstid på 47minuter. Mina största farhågor var att allt bildat en härdsmälta i botten på ugnen. Men till min stora förvåning stod sakerna i sin ordning när vi öppnade. Jag ringde min älskade Birger på Fd norrkeramik och förklarade situationen för honom. Han ansåg att allt var ok och att jag faktiskt bara hade åstadkommit något som människor gör med flit varje dag...nämligen porslin. Jag vill inte påstå att det är något jag siktat på men nu har jag lyckats med nått nytt(för mej).

Jag vill inte säga att keramiken.......porslinet blev så snyggt eftersom glasyren är överbränd och i mörkare färger än vanligt men nu finns en unik samling alster att köpa på Bruksgodset och jag längtar efter den nya ugnen!

Barnen har påskat och jag har tre fantastiskt olika barn! En går med bara för karamellerna, en som ritar och skapar och vill dela ut fina kort och en som älskar att klä ut sig och spela teater! Att tre människor sprugna ur samma källa kan vara så olika! Glad Påsk!/ak