måndag 2 augusti 2010



Först och främst, AnnaKarin och Helena är tillbaka på Godset! Det bådar gott, finns mycket att ta igen, både vad gäller hantverket och munhugget.
Sommaren har varit god mot oss, mycket folk och vackert väder, loppisar och pubar, fikasugna krukmakarbesökare och återkommande stugägare. Så det fanns lite att dryfta när nu tjejerna kom tillbaka.

Hur som helst, så kom vi till slut att tala om Mayakalendern från mellanAmerika och Terrakottaarmén i Kina, två vitt skilda kulturer på två vitt skilda delar av världen men ändå med mycket gemensamt, såsom konst, arkitektur, naturvetenskap och förmodligen en hel del annat.
Ni vet väl hoppas jag, att delar av Terrakottaarmén finns att beskåda på Östasiatiska museét i Sthlm från den 28 Augusti, gå och se, jag ska!

AnnaKarin bloggade bra härom dagen i ämnet inspiration och var man ibland kan hitta eller åtminstone börja leta efter den, som t.ex i möten med andra, bland litteraturen, musiken och/eller i vår världsliga historia.
Arkeolog i praktisk betydelse har jag aldrig haft en tanke på, eftersom jag inte har tålamodet. Men jag låter dom gärna gräva, leta och borsta, för att sen kunna ta del av det och låta mej inspireras.
Få uppleva en terrakottafigur live, och veta att ca 7900 individer till med unika drag, samt hästar och vagnar finns att skåda, ger vem som helst ståpäls!

Att sen få sluta sina ögon, lyssna till allt hackande, putsande och fejande som 700 000 arbetare och hantverkare under 39 års tid åstakom är magiskt. Hur var det möjligt, hade man modell, misslyckades man, och hur bibehålla inspirationen under närmast slavliknande former, många frågor som inte alltid behöver ett svar, för olösta gåtor är en facination i sig.
För det är ju med inspirationen som med mycket annat, när man väl letar efter den så finner man något annat, och det något annat kan ju trots allt vara en inspiration i sig.

De två bönder som 1974 grävde en brunn för att finna vatten, fann i stället början till ett av världshistoriens största gravfynd, Terrakottaarmén. Lite samma känsla som Robinson Crusoe måste kännt när han på sin öde ö upptäcker spår i sanden en Fredag morgon, är inte det också inspiration, så säg.

Vilken dag bönderna grävde brunnen förtäljer inte historien, men en sak är sann och säker, Mayakalenderns stora årscykel började 3114 f.Kr och tar slut den 21 December 2012.
Den dagen är som av en händelse en Fredag, och jag tror mej veta vems spår vi kommer att se i snön./eriksson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar