Det berättas att när diamantsliparen Joseph Asscher skulle klyva världens största diamant (Cullinan), så hade han enligt myten en läkare och två sjuksköterskor bredvid sig. Första slaget tog inte, det andra klöv diamanten i två lika stora delar, och utmattad av den mentala prövningen föll Joseph avsvimmad ner på golvet.
Lyckligtvis så har vi på Bruksgodset AnnaKarin som f.d op-syrra, om nu stengods och glasyr skulle få för sig att pröva vår hälsa på endera sättet.
Vad jag vill komma till är att det har småjäklats för mej med spruckna fat, ogenomtänkta glasyrval och alldeles för mycket av oplanerat arbete. Det tar sin tid att lära och ibland tror man sig veta mer än man gör.
Kunder som besöker Bruksgodset fascineras av den ständiga påhittigheten och nytänket i det vi gör i verkstaden. Och visst är det så, vi prövar oss fram, testar nya ideér, kritiserar och inspirerar varandra till nya tillskott och alster i vår butik.
Gunnar Cyrén, ni vet han med Nobelservisen, berättade för mej när han som nyutexaminerad formgivare kom ner till glasbruket i Orrefors, glad i hågen rusandes ner till glasblåsmästaren med nya friska former och synpunkter, visar skisserna varpå Mästaren säger; släng det där och lär dej blåskonstens grunder, sen kan du skissa om.
Lite så kan det kännas ibland, ivrig och entusiastisk som man många gånger är och blir, slarvar man med det man lärt sig. Men synden straffar sig själv heter det ju, och det har jag fått del av, och förhoppningsvis så är det nog bara jag, AnnaKarin och Helena som kommer att märka min nya filosofi, och alla ni andra kommer att lägga märke till vår nya kollektion så småningom.
"A kiss on the hand may be quite continental, but diamonds are a girls best friend...", sjöng hon ju vår kära Monroe.
Om Ulrik och Anna Ulander sjunger den ikväll har jag ingen aning om, födelse och bröllopsdag som de nu firar. GRATTIS! Och förresten, diamanter har de ju redan, två t.o.m som förmodligen gått och lagt sig, kuvliga eller okuvliga...../eriksson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar