Vi har tankar på att sätta ihop en utställning. Vi vänder och vrider på vad som skulle vara bäst. En utställning är ett tillfälle att visa en annan sida av hantverket som annars får lite utrymme i verkstadsbutiken. Det finns ett tema - trådar (strings). Dom där trådarna som inte syns men som påverkar oss i livet och i vardagen. Trådarna som håller saker uppe, håller saker nere, håller oss tillbaka, håller oss fast. Trådarna som länkar saker samman eller som drar dom i sär.

Vi hade ideér om att försöka komma in på museet i Örnsköldsvik i höst men har inte haft energin att presentera vår ide´där. Det andra alternativet är att ha utställningen hos oss , uppe på övervåningen. Vi har ett snitt på hundra besökare om dagen under sommaren. Håller vi till här kommer Peter, Helena och jag finnas tillhands om besökarna vill diskutera utställningen. Det finns för- och nackdelar med det mesta.


Det jag vet med säkerhet är att vi kommer att hitta former för det här förr eller senare. Vem hade kunnat ana att krinolin damen/ångermanlandsbruden skulle hamna på Murberget efter tre år av vändande och vridande? Nu kommer hon dessutom att finnas på mjölkpaketen. Hon som tecknats ner på spånskivor och papper i alla de tänkbara former innan vi hittade ett forum för henne.
Det vi lärt av detta är: -bara för att det inte omedelbart finns en självklar plats i solen för en tanke kan den vara värd att hålla vid liv!

Nu skiner solen på mej och jag ska gå ut och hjälpa våren på vägen. En clarityn och livet leker igen /ak