Ibland har tv-burken sina förtjänster och råkar hitta rätt bland ljud och bild. Såg nämligen Robert Plant i "Skavlan" och Elton John hos "Elvis Costello", kul och lärorikt att få höra om historier från förr och vad de har inspirerats av, dessa två giganter.

Mycket har vi ju gemensamt vi kreatörer oavsett hur nutid är och hur framtiden ter sig, den upprymda känslan när bitarna faller på plats och den kolsvarta väggen när allt gått åt helsike. Att få behålla känslan när man väl har hittat rätt, och orka vända om och ta nya grepp när återvändsgränden är ett faktum.

På godset har vi haft det hektiskt den senaste tiden, med Utställning på Murberget och skapa för Vårsalongen på Liljevachls, roligt, inspirerande och ibland skitjobbigt. När det varit som värst så funderar man om man valt rätt media för just den tanken eller det uttrycket. Ibland kanske man ska måla eller fota, ibland skulptera eller helt enkelt bara muntligt berätta det man vill ha sagt, rätt eller fel.., jag vet inte.

Men så infinner sig känslan av att inte ge upp, speciellt då man många gånger haft det färdiga resultatet i huvet och nästan känner hur det ska bli, det roliga och inspirationen tar över och säger åt en att inte kapitulera. Huvudsaken är att det bär frukt de frön man försöker så, om än de smakar beskt för vissa, och är en lyckococtail för andra, så ska de ha vattnats rejält.

För ställer vi oss likgiltiga och oinspirerande inför konst och kultur i vilken form den än vara månde så trampar vi vatten, och lär inte ta oss vare sig åt det ena eller andra hållet. Så spotta och skäll på den, eller kyss och applådera den, men säg inte att du inte förstår, var istället ständigt nyfiken och säg som Moliére:

"Nyfikenhet är att villigt, stolt och ivrigt erkänna sin okunnighet."/eriksson